KUNSKAPSBANK
Förklaringar och begrepp
Prognosmodeller
"…prognosresultatet anges i dagens pris- och löneläge och blir direkt jämförbart med den nuvarande lönen"
— Standard för pensionsprognoser
Det är grunden till att en pensionsprognos ska vara förståelig och jämförbar med andra prognoser. Standarden är framtagen av Pensionsmyndigheten tillsammans med pensionsbranschen. Alla seriösa prognoser borde följa den, eller tydligt redovisa hur och varför de avviker.
Att ange pensionen i dagens pris- och löneläge gör att prognosen kan jämföras med dagens priser och löner. Prognosen är alltså en jämförelse med din situation i dag — inte ett försök att visa vad du faktiskt får ut i framtidens penningvärde.
Anges prognosen i exempelvis 2060 års kostnadsläge är det svårt att veta om 70 000 kr i pension är bra eller dåligt. Vad räcker pengarna till om 35 år, och hur står sig pensionen mot dem som arbetar då? Med 2 % inflation och 1,6 % generell lönetillväxt motsvarar 70 000 kr om 35 år en lön på cirka 20 300 kr i dag.
Pensionsappen skiljer sig från prognoser som strikt följer standarden på två punkter: den visar pension efter skatt, och den använder nominell beräkningsmodell med omräkning. Modellen är jämförbar med den reala modell andra trovärdiga verktyg använder, men den reala modellen är inte kompatibel med vissa av appens skatteberäkningar.
"Den nominella beräkningsmodellen med omräkning kommer dock att utvärderas och kan eventuellt komma att tillämpas i en senare version av prognosstandarden."
— Underlag till standard för pensionsprognoser, Pensionsmyndigheten
Förskottsränta
Förskottsränta innebär att du får en högre pension när utbetalningarna börjar, i utbyte mot att pensionen därefter räknas upp långsammare. Det innebär att pensionen med tiden halkar efter lönerna för dem som fortfarande arbetar.
För inkomstpensionen används en förskottsränta på 1,6 procent. När pensionen sedan räknas om varje år följer den inkomstutvecklingen i Sverige, men med ett avdrag på 1,6 procentenheter. Om lönerna exempelvis ökar med 3 procent blir ökningen av inkomstpensionen 1,4 procent.
Över en lång pensionstid blir skillnaden stor. Om lönerna under 25 år utvecklas 1,6 procentenheter snabbare per år motsvarar det ungefär 30 procent lägre pension i förhållande till lönenivån i samhället.
Premiepensionen har också en förskottsränta, men utvecklingen styrs dessutom av avkastningen på pensionskapitalet. Därför går det inte att säga att premiepensionen automatiskt minskar med en viss procentsats varje år.
Förskottsräntan är inget som pensionären själv väljer. Den är en del av hur pensionssystemet är konstruerat: du får en högre pension i början, men en lägre årlig uppräkning därefter.
Pensionsappen visar därför effekten av att den allmänna pensionen under pensionstiden halkar efter löneutvecklingen. Det ger en mer rättvisande bild av hur din pension kan utvecklas i förhållande till inkomsterna för dem som fortfarande arbetar.
Hur skall man då tolka Pensionsappens siffror?
Pensionsappen visar framtida pensioner så att de går att jämföra med dagens lön. Om appen exempelvis visar 25 000 kr/månad varje år under pensionen betyder det att pensionens storlek kan jämföras med en lön på 25 000 kr idag.
Förskottsräntan syns genom att inkomstpensionen i stället blir lägre för varje år jämfört med lönen för den som fortfarande arbetar. Det visar hur pensionen successivt halkar efter lönerna för dem som fortfarande arbetar.
Med Pensionsappen kan du planera för den utvecklingen. Ett alternativ kan exempelvis vara att inte förbruka hela tjänstepensionen eller det privata pensionskapitalet under de första pensionsåren, utan spara en del till senare i livet för att kompensera för att den allmänna pensionen halkar efter.
Ränta på ränta-effekten
"Ränta på ränta" betyder att du inte bara får avkastning på de pengar du själv har sparat, utan även på den avkastning som sparandet redan har gett.
Det gör att pensionssparande kan växa snabbare ju längre pengarna får vara investerade. I början märks effekten ganska lite, men efter många år kan en stor del av kapitalet bestå av avkastning på tidigare avkastning.
Ett enkelt exempel: Om 100 000 kronor växer med i genomsnitt 5 procent per år är kapitalet efter 10 år ungefär 163 000 kronor. Efter 20 år är det cirka 265 000 kronor och efter 30 år cirka 432 000 kronor – utan några ytterligare insättningar.
För pensionssparande är därför tiden en av de viktigaste faktorerna. Ju tidigare du börjar spara, desto längre tid får ränta på ränta-effekten att arbeta. Även relativt små regelbundna insättningar kan därför växa till ett betydande pensionskapital över ett långt arbetsliv.
Avkastningen varierar naturligtvis från år till år och är inte garanterad, men principen är densamma: avkastning som får ligga kvar och fortsätta växa kan i sin tur skapa ny avkastning.
Standard för pensionsprognoser
"…prognosresultatet anges i dagens pris- och löneläge och blir direkt jämförbart med den nuvarande lönen"
Citat från "Standard för pensionsprognoser"
Det är grunden till att en pensionsprognos ska vara begriplig och jämförbar med andra prognoser. Standarden är framtagen av Pensionsmyndigheten tillsammans med pensionsbranschen.
Att ange pensionen i dagens pris- och löneläge gör att prognosen kan jämföras med dagens priser och löner. Prognosen är alltså en jämförelse med din situation i dag – inte ett försök att visa hur många kronor du faktiskt kommer att få ut i framtidens penningvärde.
Om prognosen exempelvis anges i 2060 års pris- och löneläge är det svårt att veta om 70 000 kr i pension är mycket eller lite. Vad räcker pengarna till om 35 år, och hur står sig pensionen jämfört med lönerna för dem som arbetar då?
Om man exempelvis räknar med 2 % inflation och 1,6 % löneutveckling utöver inflationen motsvarar 70 000 kr om 35 år ungefär 20 300 kr i dagens pris- och löneläge. Att räkna om beloppen så att de kan jämföras med dagens löner gör det betydligt enklare att förstå vad pensionen motsvarar.
Pensionsappens beräkningsmodell
Pensionsappen skiljer sig från prognoser som strikt följer standarden på två punkter:
- Prognosstandarden anger att pensionsprognosen visas före skatt, utöver det har Pensionsappen möjligheten att visa prognosen även efter skatt. Det innebär ytterligare en osäkerhet i en redan förenklad prognos. Skatten beräknas utifrån dagens skatteregler och förutsätter därmed att motsvarande regler gäller även i framtiden samt att belopp följer lönetillväxten.
- Pensionsappen använder en nominell beräkningsmodell med omräkning. Resultatet räknas om till dagens pris- och löneläge och blir därmed jämförbart med den reala modell som används i prognosstandarden. Anledningen till att Pensionsappen använder den nominella modellen är att den reala modellen inte är kompatibel med appens skatteberäkningar.
Pensionsmyndigheten beskriver den nominella beräkningsmodellen med omräkning som ett alternativ som ger resultat i nuvarande pris- och löneläge. Modellen har också diskuterats som en möjlig beräkningsmodell i en framtida version av prognosstandarden.
"Den nominella beräkningsmodellen med omräkning kommer dock att utvärderas och kan eventuellt komma att tillämpas i en senare version av prognosstandarden."
Citat från "Underlag till Standard för pensionsprognoser", Pensionsmyndigheten.
Olika Pensionssparanden
För att välja lösning för din pension – klassisk tjänstepension eller direktpension – behöver du förstå skillnaderna mellan alternativen. Läs om möjligheterna nedan.
Direktpension är en mer flexibel lösning, men kräver också mer planering och administration. För dig som företagare kan flexibiliteten ge möjlighet att anpassa både sparandet och de framtida uttagen efter företagets och din privata ekonomi. Som pensionär kan du fortsätta arbeta i företaget och ta ut lön, ta aktieutdelning eller få utbetalningar som pension. De olika alternativen beskattas på olika sätt, och från vissa åldrar är skatten på arbetsinkomster särskilt förmånlig genom ett högre jobbskatteavdrag.
Tjänstepension är en enklare och mer reglerad lösning. Pengarna är avsedda för pension och kan inte tas ut fritt, utan först enligt de åldersgränser och villkor som gäller för pensionslösningen. I gengäld kräver den normalt mindre administration.
Vilket alternativ som passar bäst beror bland annat på företagets ekonomi, hur stor flexibilitet du vill ha och om du planerar att driva företaget fram till – eller även efter – pensioneringen.
Testa båda alternativen i Pensionsappens simuleringar och jämför hur de påverkar din pension.
Allmän Pension
Allmän pension tjänar du in när du arbetar och har pensionsgrundande inkomst. Varje år avsätts 16 procent av den inkomsten till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension.
Inkomstpensionen påverkas framför allt av hur stora inkomster du har haft under arbetslivet och hur länge du arbetar.
Premiepensionen placeras i fonder, där du själv kan välja vilka fonder pengarna ska placeras i. Pensionsappen räknar med en genomsnittlig börsutveckling enligt "Standard för pensionsprognoser".
Det finns ett tak för hur hög inkomst som ger ytterligare allmän pension. För 2026 nås taket vid en inkomst på cirka 56 050 kronor per månad. Lön över den nivån ger därför inte ytterligare intjänande till den allmänna pensionen.
Som jämförelse motsvarade den allmänna pensionen för medelinkomsttagare som tog ut pension vid 66 års ålder 2025 ungefär 58–60 procent av slutlönen. Hur stor andelen blir för den enskilde varierar bland annat med livsinkomst, pensionsålder och tidigare inkomster. För den som haft hög lön blir andelen normalt lägre eftersom intjänandet till den allmänna pensionen har ett tak.
Utöver inkomstpension och premiepension finns även andra delar av den allmänna pensionen, exempelvis garantipension, inkomstpensionstillägg och, för äldre generationer, tilläggspension. Det finns dessutom stöd som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Pensionsappen räknar endast med inkomstpension och premiepension. Övriga pensionsdelar och stöd ingår inte i beräkningarna.
Läs mer om allmän pension på pensionsmyndigheten.se.
Tjänstepension
Tjänstepension är pension som arbetsgivaren betalar utöver den allmänna pensionen. Hur mycket som betalas in och vilka villkor som gäller beror bland annat på om arbetsgivaren har kollektivavtal.
Kollektivavtalad tjänstepension
I företag och organisationer med kollektivavtal styrs tjänstepensionen av det kollektivavtal som gäller för arbetsplatsen. Avtalet bestämmer bland annat hur stor pensionspremien ska vara och vilka försäkringar och villkor som ingår.
Några av de vanligaste kollektivavtalade tjänstepensionerna är:
ITP 1 och ITP 2 för privatanställda tjänstemän.
Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare.
AKAP-KR för de flesta anställda inom kommuner och regioner.
PA 16 för statligt anställda.
Kollektivavtalade tjänstepensioner kan vara premiebestämda eller förmånsbestämda. I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren betalar in, medan den framtida pensionens storlek bland annat beror på hur kapitalet utvecklas. I en förmånsbestämd pension är pensionens nivå i stället kopplad till bland annat lön och anställningstid.
Pensionsappen räknar kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension utifrån villkoren i en av de vanligare tjänstepensionslösningarna på marknaden. Beräkningen är därför en simulering och behöver inte exakt motsvara det kollektivavtal som gäller för den enskilde användaren.
Företags tjänstepension – utan kollektivavtal
Företag utan kollektivavtal kan själva välja att betala tjänstepension för sina anställda. I Pensionsappen kallas denna typ av ej kollektivavtalad tjänstepension för Företags tjänstepension.
Arbetsgivaren bestämmer då själv hur stor del av lönen som ska betalas till tjänstepensionen och hur pensionslösningen ska utformas. Många företag väljer premier som ligger i nivå med kollektivavtalade tjänstepensioner, men premierna kan vara både högre och lägre.
Företags tjänstepension är normalt premiebestämd: företaget betalar in en viss procent av lönen och den framtida pensionen beror sedan på hur mycket som betalats in, avkastningen på kapitalet, avgifter och under hur lång tid pensionen betalas ut.
För den anställde är den stora skillnaden alltså att kollektivavtalad tjänstepension följer regler som arbetsmarknadens parter har kommit överens om, medan villkoren för Företags tjänstepension bestäms av arbetsgivaren och det pensionsavtal som företaget väljer.
Direktpension
Vad är direktpension?
Direktpension är en pensionslösning där företaget gör en pensionsutfästelse till en anställd eller ägare. Det är företaget som ansvarar för pensionen, även om själva utbetalningen i praktiken kan administreras av exempelvis ett försäkringsbolag.
För att finansiera den framtida pensionen kan företaget exempelvis placera kapital i en kapitalförsäkring eller i en aktie- och fonddepå. Kapitalet är då avsett att användas för framtida pensionsutbetalningar.
Vanligtvis upprättas en skriftlig direktpensionsutfästelse. Pensionsutfästelsen kan kombineras med en säkerhet för den anställde, exempelvis genom att en kapitalförsäkring pantsätts. På så sätt kan den framtida pensionen skyddas även om företagets ekonomiska situation skulle försämras.
Direktpension med eller utan avskilt kapital
En direktpension kan utformas på olika sätt. Företaget kan avsätta särskilda tillgångar, exempelvis en kapitalförsäkring eller en aktie- och fonddepå, för att finansiera den framtida pensionen. Tillgångarna kan också knytas till pensionsutfästelsen genom exempelvis pantsättning.
Ett annat alternativ är att företaget behåller kapitalet i verksamheten och finansierar pensionen med företagets framtida tillgångar och kassaflöde. Kapitalet kan då fortsätta användas i verksamheten, men den anställde har inte samma säkerhet som när särskilda tillgångar har avsatts och pantsatts för pensionsutfästelsen.
Kan pengarna tas tillbaka till företaget?
En direktpensionslösning kan vara flexibel. Om den som omfattas av pensionsutfästelsen – ofta företagets ägare – samtycker kan hela eller delar av pensionsutfästelsen i vissa fall ändras eller upphävas. Kapital som därefter inte längre behöver stå som säkerhet för pensionsutfästelsen kan frigöras och återgå till företagets fria disposition.
Företaget kan då använda kapitalet i verksamheten, exempelvis för nya investeringar. Ägaren kan också välja att senare ta ut pengar som exempelvis lön, utdelning eller pension, förutsatt att de regler som gäller för respektive uttag är uppfyllda.
Om pensionskapitalet återförs till verksamheten innebär det samtidigt att kapitalet åter blir exponerat mot företagets risker och inte längre har samma funktion som avsatt och säkerställt pensionskapital.
Hur mycket kan företaget spara?
Direktpension ger stor flexibilitet när det gäller hur mycket kapital företaget vill avsätta för framtida pension. Eftersom företaget normalt inte får skattemässigt avdrag när kapitalet avsätts till exempelvis en kapitalförsäkring gäller inte samma avdragsbegränsningar vid själva avsättningen som för en traditionell tjänstepensionsförsäkring.
Vid direktpension får företaget i stället normalt avdrag när pensionen betalas ut.
Hur lösningen bör utformas beror bland annat på företagets ekonomi, pensionsbehov, skattesituation och hur pensionsutfästelsen ska säkerställas.
med Kapitalförsäkring
med Aktie-/ Fonddepå
Eget Sparande
Pengar som du har tjänat, fått i arv eller gåva eller fått vid försäljning av exempelvis en sommarstuga kan sparas och användas för att förstärka din framtida pension. Hur pengarna beskattas och hur fritt du kan använda dem beror på vilken sparform du väljer.
ISK – Investeringssparkonto
ISK är en av de vanligaste formerna för privat sparande i aktier och fonder. Pengarna är inte bundna till pension utan kan tas ut när du vill.
Du betalar inte skatt på enskilda vinster eller utdelningar på kontot. I stället schablonbeskattas sparandet. Pensionsappen räknar inte med den skattefria nivå som finns för ISK, eftersom den kan vara helt eller delvis utnyttjad av ditt övriga privata sparande. För att kunna ta hänsyn till den skulle Pensionsappen behöva information om dina övriga privata besparingar, och det är uppgifter som inte hör hemma i appen.
Ett ISK kan därför användas som ett flexibelt privat pensionssparande, men det är du själv som bestämmer hur mycket som ska sparas och hur länge pengarna ska räcka.
IPS – Individuellt pensionssparande
IPS är ett särskilt pensionssparkonto där pengarna är bundna för pension. Utbetalningar från IPS räknas som pension och beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalningarna kan normalt börja tidigast från 55 års ålder.
Avdragsrätten finns kvar för vissa grupper, framför allt personer med inkomst från aktiv näringsverksamhet, exempelvis den som driver enskild firma, samt anställda som helt saknar pensionsrätt i sin anställning.
För den som driver enskild firma kan IPS därför fortfarande vara ett alternativ för pensionssparande. En enskild firma är inte en separat juridisk person från ägaren och kan därför inte ge ägaren tjänstepension eller direktpension på samma sätt som ett aktiebolag kan.
Jobbonär
Arbete och pension samtidigt
Som jobbonär fortsätter du arbeta samtidigt som du tar ut pension. Lön och pensionsutbetalningar kan då kombineras, och arbete kan ge fortsatt intjänande till allmän pension.
Vad kan du undersöka?
I Pensionsappen kan du jämföra olika upplägg: hur länge och med vilken lön du arbetar, och när olika pensioner börjar betalas ut. Du ser hur utbetalningarna förändras före och efter skatt.
Att tänka på
Hur skatten blir beror på dina inkomster och din ålder, och reglerna kan ändras. Beräkningen visar en prognos utifrån de antaganden appen använder, inte ett besked om vad du kommer att få eller betala.
Behöver jag rådgivning?
Pensionsappen är ett oberoende planeringsverktyg och ger ingen rådgivning. Inför ett faktiskt beslut kan du behöva prata med en rådgivare, ditt pensionsbolag eller Pensionsmyndigheten.
Tidig pension och FIRE
Kan du sluta arbeta innan pensionen börjar?
FIRE står för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Tanken är att eget sparande ska räcka att leva på från att du slutar arbeta till att pensionerna börjar betalas ut.
Vad kan du undersöka?
I Pensionsappen kan du välja vilka sparanden som ska användas under tiden före pensionen och se hur privat sparande och framtida pensionsutbetalningar kan samspela.
Att tänka på
Utan arbetsinkomst upphör intjänandet till allmän pension, och ofta även till tjänstepension. Avkastningen på sparandet kan bli både högre och lägre än antagandena. Resultatet är en prognos, inte en garanti.
Behöver jag rådgivning?
Pensionsappen är ett oberoende planeringsverktyg och ger ingen rådgivning. Inför ett faktiskt beslut kan du behöva prata med en rådgivare, ditt pensionsbolag eller Pensionsmyndigheten.
Investeringar
Mer än traditionella pensionskonton
Många har tillgångar utöver pensionskontona, till exempel en fastighet eller ett företag, som de tänker använda under pensionen.
Vad kan du undersöka?
Ange planerade belopp och tidpunkter, till exempel när en tillgång ska säljas, och se hur kapitalet kan bidra till dina framtida utbetalningar.
Om värderingar
Pensionsappen värderar inte dina tillgångar. Värdet är det du själv anger, och det framtida värdet kan bli både högre och lägre. Ingenting i beräkningen är en garanti.
Behöver jag rådgivning?
Pensionsappen är ett oberoende planeringsverktyg och ger ingen rådgivning. Inför ett faktiskt beslut kan du behöva prata med en rådgivare, ditt pensionsbolag eller Pensionsmyndigheten.
Företag och direktpension
Fler val för den som driver företag
Som företagare kan du behöva planera lön, tjänstepension, direktpension och investeringar tillsammans.
Vad kan du undersöka?
I Pensionsappen kan du lägga in ditt företag med lön och tjänstepension, pröva direktpension och se hur olika alternativ påverkar dina framtida utbetalningar, utifrån de antaganden appen stöder. Mer om hur direktpension fungerar står under Olika pensionssparanden.
Att tänka på
Skatteregler och avdragsrätt beror på företagets och din egen situation. En kostnad kan i vissa fall vara avdragsgill, men ingenting blir automatiskt avdragsgillt.
Behöver jag rådgivning?
Rådfråga revisor eller skatterådgivare före faktiska förändringar. Pensionsappen är ett oberoende planeringsverktyg och ger ingen rådgivning.
Bostadstillägg – viktigt vid låg pension
Kan din pension påverka möjligheten till bostadstillägg?
Om du har en låg pension kan du ha rätt till bostadstillägg från Pensionsmyndigheten.
Hur du väljer att ta ut din tjänstepension kan påverka din möjlighet till bostadstillägg. Om tjänstepensionen betalas ut under en begränsad period kan dina inkomster bli lägre när utbetalningarna upphör. Då kan möjligheten att få bostadstillägg öka.
💡 Tips: Mer pengar under de första pensionsåren?
Undersök hur bostadstillägg kan påverka din ekonomi om du tar ut tjänstepensionen under exempelvis fem eller tio år i stället för livet ut.
Det kan ge dig högre utbetalningar under de första pensionsåren, samtidigt som bostadstillägg i vissa fall kan bidra till ekonomin senare.
Bostadstillägget beror bland annat på dina inkomster, din bostadskostnad, dina tillgångar och om du bor ensam eller tillsammans med någon.
Bostadstillägg måste du själv ansöka om hos Pensionsmyndigheten. För garantipension och inkomstpensionstillägg sker ansökan automatiskt när du ansöker om din allmänna pension.
Observera: Pensionsappen beräknar inte bostadstillägg och inkluderar det inte i pensionsprognoserna. Framtida bostadstillägg är inte garanterat.
Hos Pensionsmyndigheten kan du läsa om reglerna och göra en preliminär beräkning.
https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/sa-fungerar-bostadstillagg