Olika Pensionssparanden

Allmän pension tjänar du in när du arbetar och har pensionsgrundande inkomst. Varje år avsätts 16 procent av den inkomsten till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension.

Inkomstpensionen påverkas framför allt av hur stora inkomster du har haft under arbetslivet och hur länge du arbetar.

Premiepensionen placeras i fonder, där du själv kan välja vilka fonder pengarna ska placeras i. Pensionsappen räknar med en genomsnittlig börsutveckling enligt "Standard för pensionsprognoser".

Det finns ett tak för hur hög inkomst som ger ytterligare allmän pension. För 2026 nås taket vid en inkomst på cirka 56 050 kronor per månad. Lön över den nivån ger därför inte ytterligare intjänande till den allmänna pensionen.

Som jämförelse motsvarade den allmänna pensionen för medelinkomsttagare som tog ut pension vid 66 års ålder 2025 ungefär 58–60 procent av slutlönen. Hur stor andelen blir för den enskilde varierar bland annat med livsinkomst, pensionsålder och tidigare inkomster. För den som haft hög lön blir andelen normalt lägre eftersom intjänandet till den allmänna pensionen har ett tak.

Utöver inkomstpension och premiepension finns även andra delar av den allmänna pensionen, exempelvis garantipension, inkomstpensionstillägg och, för äldre generationer, tilläggspension. Det finns dessutom stöd som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Pensionsappen räknar endast med inkomstpension och premiepension. Övriga pensionsdelar och stöd ingår inte i beräkningarna.

Läs mer om allmän pension på pensionsmyndigheten.se.

Tjänstepension är pension som arbetsgivaren betalar utöver den allmänna pensionen. Hur mycket som betalas in och vilka villkor som gäller beror bland annat på om arbetsgivaren har kollektivavtal.

Kollektivavtalad tjänstepension

I företag och organisationer med kollektivavtal styrs tjänstepensionen av det kollektivavtal som gäller för arbetsplatsen. Avtalet bestämmer bland annat hur stor pensionspremien ska vara och vilka försäkringar och villkor som ingår.

Några av de vanligaste kollektivavtalade tjänstepensionerna är:

ITP 1 och ITP 2 för privatanställda tjänstemän.
Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare.
AKAP-KR för de flesta anställda inom kommuner och regioner.
PA 16 för statligt anställda.

Kollektivavtalade tjänstepensioner kan vara premiebestämda eller förmånsbestämda. I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren betalar in, medan den framtida pensionens storlek bland annat beror på hur kapitalet utvecklas. I en förmånsbestämd pension är pensionens nivå i stället kopplad till bland annat lön och anställningstid.

Pensionsappen räknar kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension utifrån villkoren i en av de vanligare tjänstepensionslösningarna på marknaden. Beräkningen är därför en simulering och behöver inte exakt motsvara det kollektivavtal som gäller för den enskilde användaren.

Företags tjänstepension – utan kollektivavtal

Företag utan kollektivavtal kan själva välja att betala tjänstepension för sina anställda. I Pensionsappen kallas denna typ av ej kollektivavtalad tjänstepension för Företags tjänstepension.

Arbetsgivaren bestämmer då själv hur stor del av lönen som ska betalas till tjänstepensionen och hur pensionslösningen ska utformas. Många företag väljer premier som ligger i nivå med kollektivavtalade tjänstepensioner, men premierna kan vara både högre och lägre.

Företags tjänstepension är normalt premiebestämd: företaget betalar in en viss procent av lönen och den framtida pensionen beror sedan på hur mycket som betalats in, avkastningen på kapitalet, avgifter och under hur lång tid pensionen betalas ut.

För den anställde är den stora skillnaden alltså att kollektivavtalad tjänstepension följer regler som arbetsmarknadens parter har kommit överens om, medan villkoren för Företags tjänstepension bestäms av arbetsgivaren och det pensionsavtal som företaget väljer.

Vad är direktpension?

Direktpension är en pensionslösning där företaget gör en pensionsutfästelse till en anställd eller ägare. Det är företaget som ansvarar för pensionen, även om själva utbetalningen i praktiken kan administreras av exempelvis ett försäkringsbolag.

För att finansiera den framtida pensionen kan företaget exempelvis placera kapital i en kapitalförsäkring eller i en aktie- och fonddepå. Kapitalet är då avsett att användas för framtida pensionsutbetalningar.

Vanligtvis upprättas en skriftlig direktpensionsutfästelse. Pensionsutfästelsen kan kombineras med en säkerhet för den anställde, exempelvis genom att en kapitalförsäkring pantsätts. På så sätt kan den framtida pensionen skyddas även om företagets ekonomiska situation skulle försämras.

Direktpension med eller utan avskilt kapital

En direktpension kan utformas på olika sätt. Företaget kan avsätta särskilda tillgångar, exempelvis en kapitalförsäkring eller en aktie- och fonddepå, för att finansiera den framtida pensionen. Tillgångarna kan också knytas till pensionsutfästelsen genom exempelvis pantsättning.

Ett annat alternativ är att företaget behåller kapitalet i verksamheten och finansierar pensionen med företagets framtida tillgångar och kassaflöde. Kapitalet kan då fortsätta användas i verksamheten, men den anställde har inte samma säkerhet som när särskilda tillgångar har avsatts och pantsatts för pensionsutfästelsen.

Kan pengarna tas tillbaka till företaget?

En direktpensionslösning kan vara flexibel. Om den som omfattas av pensionsutfästelsen – ofta företagets ägare – samtycker kan hela eller delar av pensionsutfästelsen i vissa fall ändras eller upphävas. Kapital som därefter inte längre behöver stå som säkerhet för pensionsutfästelsen kan frigöras och återgå till företagets fria disposition.

Företaget kan då använda kapitalet i verksamheten, exempelvis för nya investeringar. Ägaren kan också välja att senare ta ut pengar som exempelvis lön, utdelning eller pension, förutsatt att de regler som gäller för respektive uttag är uppfyllda.

Om pensionskapitalet återförs till verksamheten innebär det samtidigt att kapitalet åter blir exponerat mot företagets risker och inte längre har samma funktion som avsatt och säkerställt pensionskapital.

Hur mycket kan företaget spara?

Direktpension ger stor flexibilitet när det gäller hur mycket kapital företaget vill avsätta för framtida pension. Eftersom företaget normalt inte får skattemässigt avdrag när kapitalet avsätts till exempelvis en kapitalförsäkring gäller inte samma avdragsbegränsningar vid själva avsättningen som för en traditionell tjänstepensionsförsäkring.

Vid direktpension får företaget i stället normalt avdrag när pensionen betalas ut.

Hur lösningen bör utformas beror bland annat på företagets ekonomi, pensionsbehov, skattesituation och hur pensionsutfästelsen ska säkerställas.

Pengar som du har tjänat, fått i arv eller gåva eller fått vid försäljning av exempelvis en sommarstuga kan sparas och användas för att förstärka din framtida pension. Hur pengarna beskattas och hur fritt du kan använda dem beror på vilken sparform du väljer.

ISK – Investeringssparkonto

ISK är en av de vanligaste formerna för privat sparande i aktier och fonder. Pengarna är inte bundna till pension utan kan tas ut när du vill.

Du betalar inte skatt på enskilda vinster eller utdelningar på kontot. I stället schablonbeskattas sparandet. Pensionsappen räknar inte med den skattefria nivå som finns för ISK, eftersom den kan vara helt eller delvis utnyttjad av ditt övriga privata sparande. För att kunna ta hänsyn till den skulle Pensionsappen behöva information om dina övriga privata besparingar, och det är uppgifter som inte hör hemma i appen.

Ett ISK kan därför användas som ett flexibelt privat pensionssparande, men det är du själv som bestämmer hur mycket som ska sparas och hur länge pengarna ska räcka.

IPS – Individuellt pensionssparande

IPS är ett särskilt pensionssparkonto där pengarna är bundna för pension. Utbetalningar från IPS räknas som pension och beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalningarna kan normalt börja tidigast från 55 års ålder.

Avdragsrätten finns kvar för vissa grupper, framför allt personer med inkomst från aktiv näringsverksamhet, exempelvis den som driver enskild firma, samt anställda som helt saknar pensionsrätt i sin anställning.

För den som driver enskild firma kan IPS därför fortfarande vara ett alternativ för pensionssparande. En enskild firma är inte en separat juridisk person från ägaren och kan därför inte ge ägaren tjänstepension eller direktpension på samma sätt som ett aktiebolag kan.